svårt att ta den allvarligt.

Det känns som ni , speciellt ni, har svårt att ta mig allvarligt,
att jag tar lätt på att pojken jag verkligen var kär i inte kände det samma.
Att jag bara skrattar bort det, ler och låtsas att allt är bra.

Fan.

Ser ni inte hur jag gråter? Hur jag går sönder?
- Visst, jag skämtar till höger och vänster om pojkar, flickor och sex. Men det är ALLVARLIGT, det är seriösa saker för mig. Jag tycker att kärlek, sex och relationer är som att andas, viktigt. Jag ser super seriöst på det, även om jag skrattar och skämtar. Jag gråter inombords, fast jag ler och fortsätter mitt glada liv. Jag var kär, igen . Jag har inte varit såhär kär sedan januari/februari. Jag var verkligen kär, och allt som har med kärlek att göra. Fjärilar i magen, svårt att koncentera sig, härliga drömmar och annat. Ni vet, ni som upplever kärlekens magi. Visst gör ni? Jag hoppas ni gör, men då borde ni oxå veta hur smärtsamt det är, kärlek. Det är som att självmant ta en kvin och köra den rakt in i hjärtat utan att bedöva. För man vet hur det kommer gå, men man väljer att ta steget. Jag vet att det flesta säkert ser detta som att toffla, att jag bara skriver om kärlek. Men jag måste skriva, jag måste. För ingen lyssnar längre. ( Det finns ingen som orkar lyssna på mig, längre. För när det kommer till kritan så är jag mestadels väldigt jobbig, det är ju det alla säger. Och visst, jag kanske är det. Men prova att leva som jag och ni märker. Att det är inte alltid så lätt. Med höga krav och förväntningar till höger och vänster. ) För ni som vet hur kärlek är, vet oxå hur det känns att sviken blev. Visst, jag och titus lovade aldrig varandra något , vi var inte tsm , men jag trodde vi var i förstadiet till tsm i alla fall. Fan, det trodde ju alla?! Utom Titus. Så visst, han har inget att ha dåligt samvete över, vilket han inte heller har. Och jag har väll ingen anledning egentligen att vara sur, ledsen, arg? Men jag är inte det, och jag hatar honom inte heller, fast alla tror det. Det är bara det att jag inte vet hur jag ska hanskas med det. Jag träffar ju pojken måndag till fredag, mellan 8 och 4. Så jag ignorerar och tittar i smyg, ler för mig själv och går sönder inombords. För jag klarar inte detta länge till.


XOXO
Lin .