at last.

Dag 16 - 12/25
Idag åkte vi på utflykt, inte den första, men orkar inte skriva om alla. Men denna var jätte fin. Och gud, guiden! Vi snackar snygghet 1000! Turkost vatten och kritvitt sand. Och, öhh.. Regn…………….. Fitta! Vi har bara haft hela 5 sol dagar… DET SUGER. Så, jaa… Ni kan ju gissa hur brun jag är. Lite färg har jag fått, men vi snackar inte speciellt mycket i alla fall. I över morgon är det dags att åka hem... Kommer både bli skönt men inte...

more

Dag 4 - 12/13
Idag åkte vi till flytande marknaden, det var helt okej. Jag köpte en lampa, hur ball som helst.. Sedan drog vi till MBK igen, och jag köpte 2 par CK trosor och två sminkväskor.
Dag 6 - 12/15
Igår bytte vi hotell och stad. Nu är vi i Krabi. Tråkigt? - Lite. Jag har redan varit här en gång innan och på samma ställe. Men man kan shoppa här också! Och idag lyckades man hitta ett par rosa solglasögon, en CC väska, och en rosa prada plånbok.
Dag 13 - 12/22
Idag besökte vi en jätte mysig restaurang som hängde på en klippa, men en fruktansvärt fin utsikt!
Det har inte hänt så mycket, förutom att vi har bytt hotell och stad för några dagar sedan. Nu bor vi på koh lanta. Just det ja… Jag har helt glömt bort att berätta om mina klänningar jag sytt upp… TVÅ stycken, jätte fina! Dock har jag glömt ta kort på båda två, men äh. Den ena får ni inte se ändå! Kan ta kort på den andra när jag har tid ;)
Dag 15 - 12/24
God Jul!

Mer thailand.

Dag 3 - 12/13 Idag hade vi tråkigt, Thomas hade bestämt att vi skulle besöka något kejsarblöhöblöhö. Ja.. Visst, det var fint och allt. Men så sjukt tråkigt! + att det var sådär 29 grader varmt och man var tvungen att ha lång byxor, vilket det enda jag hade var mina mysbyxor, + långärmat, fast det hade jag ingen och vart tvungen att låna en JÄTTE fin blå, sjukhusskjorta. Ni kan ju gissa själv hur snygg jag var. Ja.. Där gick vi i alla fall runt i drygt 3 h… Och min bror var självklart sjuk… Ja, min bror var med. Bara en i o f s. Vet ni hur göran persson ser ut? Ja, så ser han inte ut. Efter vi var klara så åkte vi på en vatten tur med en longtail båt, en sak är i alla fall säkert. Kraftiga kontrast var det i alla fall. Ena stunden var det fina hus, med stora staket och guld… Ja ni fattar. Och en sekund senare var det hus som knappt stod upp. Och definitivt inte rakt… Efter det begav vi oss till MBK igen, och jag köpte två par skor och en väska! Efteråt begav vi oss till hotellet igen för att fräscha till oss, sova lite m.m. Sedan begav vi oss till sirocko, lyxigaste hotellet kan du inte hitta i Bankok, för att äta på sky baren. 290 meter över marken, utomhus. På ett tak, überfint! Och en hel del bus...

Thailand

Dag 1 - 11/12 Idag började resan! Förutom att jag såg ut som en blåfisk tack vare Patrick och att mitt svarta linne som jag skulle resa i var täckt med mjöl och pepparkaksdeg också det tack vare Patrick. Så var allt toppen bra! Först åkte vi från Göteborg till Stockholm, vänta, vänta och vänta i Stockholm. Sedan, efter typ 4 h väntan så blev det dags att gå planet, jag blev en smula förvånad när det visade sig att vi skulle sitta längst upp! WOHOHO, mega lyx. 14 h senare landar vi ett ganska varm bankok kl 06’00.

Dag 2 - 12/12 Efter att vi landat i bankok kl 6 åkte vi till hotellet mitt i bankoks centrum. Gick och lade oss ett tag och vaknade 12 thailändsktid. Och det var dags för SHOPPING! Första stoppet, MBK. 7 våningar högt shoppinghus och allt, precis allt, jätte billigt! Efter några timmars shopping kom jag därifrån med, 4 stycken skor(!!!), ett par dg shorts, 2 sjalar, en dg klocka, 2 tröjor, 2 par CK hotpants och 4 parfymer av J.Lo Mycket nöje, se bild.

det gör ont.
ONT.
JÄVLIGT ONT.

Ni förstår inte,
för det finns ingen kvar som orkar förstå.
Och jag orkar inte förklara.




(jag ska uppdatera om thailand imorgon... )

Nu bär det av alldeles strax.... Busigt. Ses när jag kommer hem. Xoxo

Torsdag kväll

Trots allt, så var den en rolig kväll. Mycket skratt men samtidigt liten skvätt av tårar från mina ögon. Trots att patrick x antal gånger stoppade pepparkaksdeg innaför min tröja, och markus försökte se om mina bröst var riktiga eller silikon, att markus n.2 försökte hälla mjöl över mig och att patrick höll i mig hårt (vilket kommer göra att jag ser ut som en blåfisk imorgon så lätt jag får blåmären) var det en rolig kväll. Och den hade inte varit roligare om patrick, markus x2 inte varit där. Och om det inte vore för att jag inte har den blekaste om vilka som läser min blogg hade jag kunnat berätta det ena och det andra jag tycker om en av pojkarna.

Nu håller jag på att packa, mycket roligt. Snart åker jag. Dock blir det sjukt tråkigt för vi skulle visst till stockholm i början oxå... Så nu ska vi vara där i typ 3 h... ... Suck.

Jag tror inte det blir någon uppdatering nu under resan. men så fort jag kommer hem skriver jag.

XOXO

Solsugna Lin

ÅHH, snart åker jag ! Typ i natt, någon gång. Men ändå, det är typ snart.
Jag vet att ni är avundsjuka <3

hemresan blir pain in the as x100. Först åker vi från bankok på kvällen, till stockholm... Vi landar i stockholm kl 06.00 (!!!) och lyssna noga nu. Sedan går vårat plan kl 14.00 till göteborg! HALLÅ?!?!?! Var tog logistiken vägen?!?!?! Det går fortare att köra från stockholm till göteborg då... Suck...

Thihi, allt är väldigt busigt just nu :D

Min bästa kompis!

Åh, jag måste bara berätta om min bästa kompis! Karin Öberg. Och här har ni beviset på hur mycket hon tycker om mig tillbaka. Och jag citerar.

" idag har vi haft HK.. sjukt roligt jag mååååste berätta. X (en tjej i min klass, bäst att kalla henne så''. hur som helst är hon hyper vegitarian. så kära charlotte stod och skivade tomater på samma skärbräda som kötbullar vart på, hon flipppaaa!! helt galet!=) hur som helst fick jag en ide då (Y) vi gör ''nya tomater till henne''. så vi skärde dom på en nytävttad bräda utan kötbulle dödadjur på.. men jag tkte hon var så jävla kräsen så första bytte vi ut hennes tomater mot våra, och sen doppade jag skinka på hennes! problemet varju bara... hon åt inte upp dom! haha hon misstänkte nog ngt varför jag var så snäll mot henne!=) hursom.. i hate her SOOOOOO much! "


PUSS PUSS GUMMAN! Du och jag 4-ever va!

GAYGAYGAY, jag är så jävla trött. Och jag har big problem med matten. Och jag måste måste måste plugga !

Just ja, glömde.

Om någon motförmodan klarar av mina humörsvägningar får ni gärna ringa. jag är ruskigt sugen på bio ikväll, så har ni tid, ring!

Annars har jag sjukt mycket som ska vara klart denna vecka...
Måndag - No prov, engelska glosor och engelska diskussion
Tisdag - inget, men maaaassa aktiviteter på kvällen.
onsdag - Matte prov och matte läxa
Torsdag - Idrottslektion, book analysis, so diskussion.

Förutom det så har jag
Teater, Solosång, tandläkaren, klippa mig, avslutning på poesigruppen, ledare för konfiramtionen på torsdag och åker på fredag morgon....

Humör -.-

Idag har jag de finaste humörsvägningarna på länge, (nej inte mens och inte graviditet) Som tur är, har ingen fått stötta på de förutom mor. Vågar mig inte utanför dörren när det är såhär, FÖRLÅT FREDRIK! Inte bara humörsvägningarna, (som de flesta vet, är jag socker beroende) och nu försöker jag dra ner på det, och ja... Ni kan ju förstå problemet själv.

Nu är det i alla fall typ 6-5 dagar kvar tills jag åker! Jag har dock typ inga egna pengar att shoppa för, de suger big time! Memmen, de löser sig.... Mamma stöder ju lite ;)


XOXO

Just det ja, jag var hos läkaren idag ! YEEEHE! Roligt, eller vad...

När jag var yngre, haha, yngre, ja i alla fall i 7;an fick jag söta små magsår för jag stressade så fint. Och jag har nu börjat få ont i magen allt oftare så jag tyckte att nu ska jag fan kolla upp detta och det gjorde jag. Och vill ni veta? :D

Jag stressar för mycket, fan va förvånad jag blev. Så jag fick "skäll" av doktorn och han sa strängt till mig att nu ska du och du måste ta det lungt igen. Men hallå, hur ska jag hinna det? Med allt, allt, allt vi har och göra! SHIT JA. Och flygplatsen vi ska landa på i thailand, jaaa.. den öppnar den 15 december, vi åker den 12. Visst låter det bra.

Imorgon ska jag träffa Tua. Det är energi så det gör ont. Ingen kan förstå, men hey, hon är en stjärna och jag tycker inte bara om henne för de där vanliga sakerna ni vet, som att hon är snäll, omtänksam, söt, rolig ... Ja ni fattar.

Jag gillar henne för det där oxå, såklart.
Men oxå för allt annat, allt som gör Tua till Tua.



XOXO

jag saknar dig, och jag orkar inte. Så är det. orkar inte.

Det är inte åt helvete, men nära inpå. och jag vet inte ens varför. Det är inte bra nu, och då är det inte riktigt av sanningen etik och moral. Det är verkligen inte bra just nu. Jag orkar inget, och om jag fick bestämma skulle jag gömma mig under täcket, djupt djupt ner och glömma, ja... i princip allt. Som ett litet barn, och glömma alla problem och bekymmer jag har och är.

- Det är inte bara alla 1000 saker i skolan just nu, utan allt.

Of.T.
SJUKT MYCKET I SKOLAN. Och jag är redan skoltrött så det räcker och blir över till 2009. Vi har just nu ; Matteläxa till onsdag, engelska läxa x2 till torsdag, no läxa till på fredag. Sedan har vi no prov på måndag och matte prov på onsdag. Jag ska ha en gympa lektion för klassen nästa vecka och jag tror det är denna veckan jag ska ha en jälva pratsaksövning om första världskriget, tillsammans med vilka det nu var som jag glömt bort. Sedan måste jag skriva en book reviwe på engelska och en på svenska, JAG MÅSTE BÖRJA MED DEMOKRATISKA VÄRDERINGAR. Där vi ska redovisa, något. Vad som helst och jag fattar i princip ingeting. Våra planeringar är lika lulliga som vanligt, FUCK OFF.

On.T
Så, just nu, rasar allt, allt och allt.


XOXO

JAG ÄR SÅ FITTIGT SKOLTRÖTT, SÅ NI ANAR INTE.

Naket och rent - jag saknar dig,

Måste tilläggas, i ett eget blogginlägg(!) att det är absolut inte(!) de som jag "bråkar" "är sura på" eller "glidit ifrån" fel att det är som det är, det är lika mycket mitt fel.

Eftersom jag vet ni älskar att läsa om mina "problem" ska ni nu få ett litet smakprov på vilka det är åt helvete mellan nu .

Lin och Linda - Varför, det vet jag inte riktigt. Det bara, är. (Kan man säga så) Jävla synd, ja. Men jag vet inte, det nej. Det var inget. Ja, vi har inte bråkat, nej nej. Men glidit, eller jag vet inte om man kan kalla det de. För vi umgås ju inte, hur kan man då veta att man är olika? Bara ett litet konstaterande från min sida.

Lin och Sabina - Alltså, där vet jag inte heller. Jag(!) tror att vi är lika, men ändå inte och att det blir så sjukt mycket missförstånd hela hela hela tiden. För jag tror att vi är mer lika än olika, på många stadier. B.la att vi säger vad vi tycker.

Lin och Malin - Ja, fick ju söta kommentaren av malin i torsdags att jag var "JÄVLAR VA DU ÄR BARNSLIG" (Eller något åt det hållet) Så stämningen mellan oss, kan ni ju gissa själva. Sedan att jag kallade henne falsk, ja det står jag för (Sa det ju faktiskt till henne) Varför, ja malin. Det kan du ju fråga mig, så lovar jag att svara.

Lin och Amanda - Ja........... Precis... Det var bra i sommras? Eller? Genom sms? Nu? Nej, inget. Inget, och åter inget.

Lin och Sofia - HAHAH! Jag vet, åter igen, jag är väll barnslig då. Men hej, flickan berg såg jag som en av mina bästa bästa bästa kompisar, kännt henne genom fjortis lin, cutcutcutcut Lin, pop Lin, fjortis lin och nu bara lin. Men, nej. Jag känner mig fortfarande sjukt besviken och dumpad av henne. (Vill ni veta något annat spännande, denna gången hade jag inget med det och göra!)

Snuskig information eller hur?
Jag ångrar och saknar faktiskt nästan alla av dessa flickor, för det går inte att stoppa under stolen att detta är människor, flickor, som (de flesta) kännt mig ett tag och vet ganska mycket om mig, och minnen med några av de är helt fantastiska!

Hade ett ganska sjukt skönt samtal med min mor idag, om sprit, nyår och att jag snart fyller år.

Hon undrade lite om vad jag hade för planer på nyår och min födelsedag. Till en början sa jag "vet inte" "vet inte" "spelar ingen roll", ja ni fattar. Men hon pressade på, (som om hon skulle ge sig ... xD ) och tillslut kom orden ur mig "jag vill supa skallen av mig" Hon bromsade (vi satt i bilen) hur h¨årt som helst, hahaha. Och jag fick värsta mamma blicken, ni vet, "gud vad jag blir besviken på dig nu" blandat med "ursäkta vad ska det där betyda!" Och jag bad om ursäkt och ändrade "supa skallen av mig" till "kröka, eller i alla fall dricka" Hon såg fortfarande lika förvånad ut. Aldrig sett henne sådan. Tillslut fick hon i alla fall ut sig ett jaaahaaa...

Of. T
Ni som inte känner mig, jag super inte speciellt mycket, eller snarare typ aldrig. Bara lite då och då. Jag är ingen party pingla som springer på fest varje helg och super super super. Nej det är inte jag.

On. T
Så jag berättade lite om att de flesta jag fortfarande umgås med (inga namn nämnds) dricker. Lite här, lite där och ja ni vet.. Hon frågade lite om hur mycket jag druckit som mest och så. (Vet, det blir lite ostrukturerat nu, men vafan, orkar inte ta allt vi pratade om ju!) Men hon fortsatte fråga lite om hur mycket och så, (hon hade positiv iställning!! MIN MORSA, HALLÅ!) Och det slutade med att jag skulle prata med henne om det var något jag ville göra på nyår och min födelsedag. Oavsett om det innehöll alkohol eller inte.

Of.T
Inte för att det är något problem med nyår, eftersom de flesta hatar mig eller är en aningen sura på mig för tillfället, och ingen kommer vilja ha med mig.


XOXO

Jag vill att du släpper mig och låter mig vara.
jag vill att du säger "byebye" och låter mig andas.
jag vill att du ger dig iväg, så långt som du bara kan.

jag vill att du ska sluta plåga mig

jag vill att du försinner och gömmer dig långt bort ifrån mig.
för jag tar inte emot dig längre.
jag vill inte ta emot dig längre.
jag har stängt min kropp för dig.
du får aldrig mer terrorisera mig
du får aldrig mer ta min ork ifrån mig.

Jag säger bara
Ångest
Dra
Åt
Helvete.

ärlighet först.

Jag är snygg,
jag är söt,
jag är snäll,
jag är smal,
jag har perfekta propotioner,
jag har sötaste partnern i världen,
jag har mvg i allt i skolan,
jag är omtyckt,
jag har massa kompisar,
jag är bättre än alla andra,
och självklart är jag bäst.

Okej, mer än 50 % av det över stämmer inte, men man måste ju få låtsas ibland?
Jag är inte snygg,
jag är inte söt (eller jo ibland... ^^ )
jag är inte snäll (elller jo när jag vill)
jag är inte(!) smal,
jag har inte perfekta propotioner,
jag har absolut inte sötaste partnern i världen (jag har ju ingen, dööhöh)
jag har inte mvg i allt i skolan,
jag är inte omtyckt, (jag har defentitivt inte kvar alla kompisar från förra året.)
jag är och kommer aldrig bli bättre än alla andra.
Och jag är inte bäst 8bara ibland)

SÅ, helt seriöst.
Jag tycker att spalt 1, är bättre. Av någon konstig anledning.

XOXO

Jag saknar dig.
Men nej, vi är inte vänner längre.

Men du hade bara skrivit Vad är kärlek? Vad är kärlek? Vad är kärlek? Om, och om igen.

Skriv inga fler dikter om kärlek

Du sa det någon gång.
Sen skrev du ännu en dikt om kärlek. Rakbladskärlek. Anorexiaromans.

Jag minns att vi diskuterade
vad kärlek är för något.
Kärlek. Kuk. Fitta. Man kan ju undra?

Jag lever genom dina andetag.
Levde. pensionärsförälskade

Snuttefilt, du kanske inte minns.
Men du var min snuttefilt.
Inte trodde jag att du brände dig med filterlösa prince varje dag.
Armar – Nålstick, brännmärken.
Alla dessa sår.
Alla dessa ärr, alla dagar utan mat.

Du var aldrig misslyckad.
Du var min snuttefilt.
Visst såg du inte ut som idealflickan.
Men det är det ingen annan som gör heller.

Du kände dig som ett spöke.
För långa ben, för korta armar, för långt hår, för små bröst, stora vader, enorma lår, stor mage, breda höfter, inte små bröst, minimala bröst, ärr på benen, armarna.
Du sa att du var misslyckad.
Du var min snuttefilt.

Bara handleder med pulsåderskrift av blod
Minns du vad du skrev på väggen?
Jag minns.
Kanske var det tio dagar sen?
Eller tio år?
Smärtan som tog bort smärtan.
Livstid.

Vad är kärlek?

"Vem är Lin"

Jag har börjat en uppbyggnads kurs av självförtroendet. Känns skönt faktiskt, var lite nervös i början. Men jag tror jag kommer klara det. Har redan fått läxa, den kommer komma på bloggen så småningom. Håll ut små fjärilar.


XOXO

Twilight !

Åh,,, var och såg twilight idag, <3 Den var bra, överförväntan då jag redan läst 3 ½ bok. Vissa personer, och dylik var inte som jag hade tänkt/föreställt mig. Men det var ändå bra. Sjukt bra! Bella var söt, faktiskt och detsamma med Edward. Resten var so so. Alice var snygg, och han som jag glömde av namnet på nu och definitivt edwards "pappa". Några besvikelser var Bellas "snobbighet" och att Jakob inte var snygg. Hade föreställt mig, någon snygging där faktiskt. Och Edward kunde varit snyggare, OFC! Även Bellas pappa gjorde min lite besviken, hade tänkt lite mer gråhårig, rund. Och även Lauren i skolan, hade tänkt mig en aning tjockare person faktiskt, men med grym personlighet och individualitet. Annars var det nog inge mer jag ville klaga på, känner att jag ska läsa om första boken nu när jag snart läst ut fjärde, och sista. Synd! Ska nog ta och läsa de på engelska alla sedan, i rad. Nu har jag bara läst 1, 2 och 3 på svenska och sedan 4 på engelska. Hade varit kul och se skillnaderna. Men filmen var bra den får typ 4 ½! av 5 ;) HAHAH och man får verkligen den där känslan av att vilja vara kär, så det gör ont. Ni vet vilken jag menar va?

Vara kär, och bli älskad tillbaka. Och man vet att det är bara sagor, påhitt. Men man drömmer ändå. Eller hur? För kom inte och påstå att ni inte drömmer eller i alla fall drömt om HAN/HON, jag tror alla gör det. Tills man hittar något som är i närheten, för vi är ju bara människor. Right? Alla har ju fel, även om vissa har mindre och andra mer.

Lika fort som jag öppnade mig
Lika fort stängde jag mig själv.

Och låtsades som att det aldrig hänt.


kanske dags för dig att inse, att detta inte funkar längre. Och DU, behöver ta första steget att prata, för jag kommer inte.

walking
with
a
friend
in
the
dark
is
better
then
walking
alone
in
the
light

Min dator är sönder! Så det blir kasst med uppdatteringen på ett tag nu!

XOXO

SovSovSov

Kl är strax efter 5, precis hem kommen från Vessigebro.
Och jag är trött, jag har sovit ungefär 7 h fredag - söndag. (Sedan är det mitt fel att jag glömde mina mediciner hemma, men men) Det var roligt i vessigebro, faktiskt. Överförväntan? - Njaa.. Helt okej. Men där tar det slut.

FÖRMODLIGEN, har jag ramlat. Vet inte bara när, nej jag har inte druckit Kommer inte ihåg bara! För min hälldyna går inte att gå på, mitt knä är blått och stort. Min lårmuskel gör ont, hela tiden! Och nacken går inte att vrida. Sedan att huvudet bankar och ögonen rullar runt, är det mesta som vanligt. Förutom att jag förlorade en vän i helgen, nej han är inte död, men han kunde lika gärna varit. Varför? - Nej, det angår inte er.

Kl är 17'33 nu och den skulle lika gärna kunna vara 04'30 och jag skulle helt klart kunna gå och lägga mig. Men mamma tjatar, PLUGGA PLUGGA PLUGGA! Men jag orkar inte, jag orkar orkar inte. Jag är trött. Nu, vill sova, Men nej. Vi har inte ätit middag ännu.

XOXO

jag fryser. Så sjukt mycket,
och jag vet klart och tydligt varför.
Men det angår absolut inte er, inte längre.
Jag är trött,
och döljer mina påsar under ögonen med smink.
Jag tar högre doser än någonsin för att somna, vilket party.
Eller inte.
Huvudet snurrar,
och om 28 dagar åker jag till Thailand och jag är redan stressad.
Så mycket som ska hinnas innan, matte prov, mer prov, betyg (nästan), ett nytt tema ska börjas, MÅSTE börja spara pengar för här ska shoppas sjukt mycket(!) + att balklänning ska bli skräddasyd i thailand. Vet ungefär hur jag vill ha den nu, tror jag.
och så måste jag trimma kroppen för att vara snygg i Thailand.
Diggar inte riktigt thailändare, men turiser är helt okej! (hahaha xD)
Andra gången jag åker till Thailand, och jag älskar det! Människorna, maten (jag älskar ris och nudlar!!), ölen ( HAHAHAHA!) Cigg, men framförallt solen. Och det ligger långt långt bort från Sverige! Vi kommer hem nyår, eller dagen innan tror jag. Härligt!

Hur fin var inte denna då? Dock ingen bal klänning, men sjukt fin.

JAG HAR HITTAT MIN BAL KLÄNNING!
HELT SERIÖST. fast rosa, typ ljus rosa och bandet under brösten i en starkare rosa.
HUR FINT HADE INTE DET VARIT DÅ?

du är ett svin,
och jag äter inte kött.

Sluta säg att jag är stark,
jag är inte stark.
Men ni tror det.
För jag klarat mig igenom mycket.
Men jag behöver någon som håller min hand,
stöttar mig genom allt.

(För jag nu har du något du kan prata om, för du vet ju hur jag är,
och du kan nu skratta åt mig, det är väll bra?!)

för jag saknar de som inte lever, inte bara johanna utan 2 av mina bästa kompisar, och jag saknar alex, som bor långt bort åt helvete, i något jävla fitt italien, som ligger i europa, LÅNGT, bort! Jag saknar min bästa kompisar, men nej, icke sa nicke. varför skulle någon jag älskar och håller av så hårt få leva? Det hade ju varit onördigt! Men nej, jag är ju stark och klarar allt.

BULLSHIT.

Jag är inte stark, så sluta behandla mig som om jag vore superhjälten nummer 1 och klarar allt. För jag vill bara ha någon att hålla i handen nu.

"Från och med 1 november är det förbjudet att hålla hundar i löplina. Beslutet är taget av Jordbruksverket.

Nya regler
Enligt de nya föreskrifterna får hundar numera endast hållas bundna tillfälligt och endast två timmar per dygn.

- Det gäller utomhus. Inomhus får man inte hålla dem bundna över huvudtaget, säger djurskyddsinspektör Annika Olsson på kommunens förvaltning för Miljö & Hälsoskydd som är tillsynsmyndighet för djurskyddet i Kungsbacka."

OMGOMGOMG, seriöst. Detta var nog det löjligaste jag någonsin läst, eller i alla fall i närheten. "Förbjudet att hålla hundar i löplina" min hund mår bäst av att ligga ute, och vi har stenkoll på honom så han inte trasslar in sig i något, eller fastnar. + att bästaste Zingo (min hund^^) Voffar när han fastnar. Inom hus förstår jag, herregud. Skulle aldrig få för mig att hålla Zingo bunden inomhus, men ute? Två timmar per dygn?! ABSURT! Så när vår hund sitter vid dörren och gnyr för han vill ut, så måste vi antigen 1; strunta i honom, 2; öppna dörren och låta honom gå utan (vilket kommer resultera i att han sticker). DÖH? Jag gissar på att de som bestämt detta inte vet vad det innebär att ha en hund? Speciellt jag som har en ute hund, och ingen LITEN hund.

ARGH !

Jag känner mig sviken,
så fruktansvärt sviken!
Men nej, det skulle jag aldrig kunna säga till dig.

Hon dömer ingen
men allra mest sig själv.


hon döljer sorgen
inuti sin smärta


hon dränker ångest
i djupet av en vinflaska.


hon döljer sina ärr
med tangenttrycken


Men jag är frisk,
kom inte och säg annat.

JAG ÄR KÄR ! WOHOH!

För bara 5239 kr blir de mina, avslöjar dock inte var man hittar de, för då dyker väll någon annan upp med de. Tyvärr vägrar mamma att bidra det minst, för hon tycker inte att det är 1 ; värt pengarna 2; stort användninsområde 3; för höga.
Jag säger bara en sak, JAG SKA HA DOM!

JAG FUNDERAR PÅ ATT TA BORT MIN BLOGG.
Den börjar bli liiite för personlig,
och jag tror att lite för mycket människor kollar i den som jag inte vill ska kolla i den.
För jag orkar inte höra folk viska om mig, bakom min rygg.
och innan jag vet ordet av det, kommer hela skolan veta allt om mig.

Gratismode.se

www.gratismode.se/?c=2128 , Du får 50 poäng redan från början och det finns INGEN hake. Allt är gratis och du väljer själv hur du vill tjäna ihop dina poäng genom b.la

Bjuda in kompisar till GratisMode.se (upptill 50p per värvning!)
Gör gratis erbjudanden (Ger mest poäng!)
Besök hemsidor
Värva dina MSN-kontakter (kommer inom kort)
Skriv om oss på din blogg eller bilddagbok (20 + 20 = 40p)

Det finns hur bra grejer som helst,
b.la. hm, vera moda, MQ, Siba, nästan allt !

Så gå in på www.gratismode.se/?c=2128

Ni förlorar ju inget på att i alla fall gå in och läsa, eller hur? :)

XOXO

Jag tänder ett ljus för dom

Jag tänder ett ljus för våra vänner
Annika och Lars och lilla gustav
som i natt fick sitt 5 missfall.
Jag hoppas och ber, att lars hittar annika. Eller i alla fall att annika kommer hem, snart!
Jag hoppas och ber att hon kommer hem oskadd.
Jag tänker på er så det gör ont.

vad är det för en dag idag, vad är det för en dag idag, för det är inget speciell dag idag.
LOLZ

Igår var sjukt mysigt,
fett fest, haha, mysig fest.
Lagom dricka, trevligt folk(!)
hemma lagom tid
och inte mkt bakfull.

Idag middag hos en vän i horred,
bara 2 tjejer + jag,
2 flaskor vin och champagne.
God mat, gott skratt, och härligt umgänge.
Hemma absolut inte sent (!) och mamma vet inget.

Det enda jag vill nu är (ingen ordning)
Thailand - värmen och shoppingen.
Träffa hannipanni i flen - GAY GAY GAY VILL VILL VILL !
Träffa pellePelle i rättvik - LÅNGT ÅT HELVETE, MEN VILL!
Åka till Italien och träffa alex - <3 Jag saknar min bästa kompis nu.
Träffa fredrik - haha, får se till att få träffas nu, länge sedan.
Pluggat klart allt som ska pluggas klart - Hade varit sjukt skönt
Sluta med ALLA mediciner
Fika med manshoran Axel
Jul och Födelsedag <3
Bli smal, sexig och snygg (vem vill inte . . . ^^,)
Hitta Hon/Han, den där. Som det klickar med, som man blir kär i låång låång tid, som blir kär i en tillbaka.

XOXO

Återträff med konfan - 6 November

Hej!

Hade inte tid att skriva igår, kom hem halv 12, helt slutkörd. Behövde inte ens ta en hel tablett för att somna! Först besvikelse, sedan framsteg! THIS IS GOOD!


Hur som helst, vi hade återträff med konfan igår, HELT UNDERBART!
Vi hade hur kul som helst, eller jag hade det i alla fall.
Becka, va såååå söt i sitt nya hår! typiskt mig. Och jag vet att ni vill veta vad jag tycker om honom ( men han kanske läser och jag snackar inte skit .... ) För vi är ju "cool" nu, men inte vänner. För det får vi ju inte för Louise. DISSDISSDISS. Inga mer återträffar nu, lite synd . Kommer sakna. Inte samma sak liksom.

This time, This place
Misused, Mistakes
Too long, Too late
Who was I to make you wait
Just one chance
Just one breath
Just in case there's just one left
Cause you know,
you know, you know

That I love you
I have loved you all along
And I miss you
Been far away for far too long
I keep dreaming you'll be with meand you'll never go
Stop breathing ifI don't see you anymore
On my knees, I'll ask
Last chance for one last dance
'Cause with you, I'd withstand
All of hell to hold your hand
I'd give it allI'd give for us
Give anything but I won't give up

Besvikelse på besvikelse.

Har inte hunnit smälta det ännu,
det gör fortfarande för ont, och jag är så grymt besviken på mig själv.
I tisdags var jag i alla fall hos läkaren,
och berättade lite om hur jag mår just nu...
Vilket resulterade i att jag nu höjt medicinen igen.
Ska börja med något nytt Cipramil, fast bara lite.
Inte bra att ta det under 18 .
Lite besviken, bara för att det "Det kan ta upp till några veckor innan man känner att medicinen verkar" Det suger.
+ att jag höjt Stilnoct. . .
Det suger, och jag känner mig så sjukt besviken.
På mig själv, på att jag inte orkar eller klarar av detta just nu.

detta är allt man behöver för ett leende.

Det känns som det var igår, du bestämde.
Det känns som det var igår, mitt hjärta gick i bitar.
Igen.
Det känns som det var igår, du stampade på mitt hjärta.
Det känns som igår.

Jag hatar dig inte längre,
jag älskar dig inte heller.
Fast det gjorde jag nog aldrig.
Inte på riktigt.
Ändå, gör det ont.
För jag saknar att ha din kropp nära,
att du kommer bakifrån och kramar mig.
Känna din andedräkt mot min nacke, kind.
Eller bara går förbi, med ett leende på läpparna.
Vinka, kramar på morgonen.
Kunna sitta i ditt knä,
sitta och kolla på dig,
och du besvarar med ett leende.
Ha någon att hålla i handen.
Nej, hålla dig i handen.

Detta är allt man behöver för ett leende,
den enda jag inte kan få.

hahaha, min mor är söt eller ? XD hon kom precis hem, och så fick jag en överraskning. Hon sa att hon hade dåligt samvete över att hon blivit så jätte arg igår. HA! Rätt åt henne. Så jag fick sex and the city filmen, + 10 000 i fickpengar när jag åker till USA 2010 . Ska nog skaffa lite mer ig , eller vad ;)

XOXO

jag fick ig idag, på matte provet .__. mitt första ig någonsin. HEJ, det sög. Jag hatar det, och så ringde min kära kära mentor hem till min mor och berättade innan jag hann... jätte bra! Så nu fick mor krupp, gånger 1000, om inte mer. FITTA! Hallå, jag gör mitt bästa. jag är inte bra på matte, och har aldrig varit det. Men jag gör så gott jag kan med den lilla hjälp jag får. För er som inte vet, har jag alltid haft svårt för matte. Sedan jag började 0;an faktiskt. Och man skulle börja lära sig gångertabellen o sådant. Ärligt, jag lärde mig gånger i 5;an, precis innan nationella provet. HAHA! Och ändå fick jag vg på matte delen i 5;an. FANTASTISKT! Jag känner mig totalt värdelös, "hey titta på mig, jag fick ig" åhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhh. SUG MIN BALLE! Okej, helt seriöst. Jag kommer aldrig, ALDRIG, någon gång sitta och tänka typ 10 upphöjt till 2 minus 10 upphöjt till 6 delat på 10 upphöjt till 7. NEJ NEJ NEJ. Och inte roten ur, eller vad fan de nu var vi hade på provet. Jag kommer inte det. Så var det med det.

xoxo, Nya igbarnet.

Bara för man skadar sig själv,
behöver det inte betyda att man inte vill leva!

Sjukt gott.

Detta är ingen matlagnings blogg, lovar lovar ! Men jag gör ett liiitet undantag!

Hallon- och flädersmoothie, GODASTE PÅ LÄNGE HELT KLART.

för en person behöver du ;
2 dl frysta hallon
ca 1 dl koncentrerad flädersaft, ju mer desto starkare smak. Behövs inte jätte mkt!
1 dl naturell yogurt , helst 3 % fett. Prova veganiskt, (har ingen aning om hur det smakar med vanlig, men skillnaden kan ju inte vara stor, right?)
Smaka av med ev vaniljsocker eller vanligt.
Gör så här:
Kör hallon, flädersaft och yoghurt i en mixer. Smaka av, och häll ev i vaniljsocker eller vanligt.Blanda lite till och häll upp i glas. Om man vill parta lite, kan man hälla i isbitar.

Jag som personligen har skit svårt för mat, speciellt lunch och frukost passar denna hur lätt som helst. Speciellt med ett sugrör.

Hemma bäst. Ibland

Jag är hemma igen. Sjukt skönt! Lägret, jo det var okej. Lite lite folk kanske, men annars så. Det var lite uppfriskande läger, faktiskt. Och mysigt, för det mesta. HAHA!

Idag, är det halloween, och jag är hemma. Orkar inte supa orkar inte festa och däcka någonstans Orkar inte spy och orkar absolut inte vara bakfull dagen efter. Nej, jag klarar mig alldeles utmärkt hemma. Så jag är hemma btw, tillsammans med malin<3 class="blsp-spelling-error" id="SPELLING_ERROR_8">okej. Vi har bara sett 8 minuter, men jag stör mig ganska mkt på filmtekniken redan. De handlar om typ 14 eller 15 kanske de är, människor inlåsta i ett rum. Och någon är mördaren, och de har typ halsband runt halsen som är electrisk typ. Och de måste följa en del regler. Huvudpersonen är en tjej som heter Tonya. Enligt filmen "spelets" huvudperson och viktigaste person. Så vi får se.

XOXO, you know you love me ;)

höstlov !

Det är höstlov,
SOLEN SKINER,
det blåser, men de gör inte mig något.
Det är blå himmel
och
jag har inga problem alls.
För det är höstlov
och jag slipper se MR. T på, hum. 8 dagar!
Och på lovet känner jag alltid att jag kommit över pojken.
Jag borde lägga mig ute, egentligen.
I solen.
Med ett tjockt täcke, en mysig bok och ett paket cigg.
Men jag orkar inte flytta mig.
Så jag öppnar fönstret istället, och gömmer mig under täcket ordentligt!
JIPPIE.
28 days later rullar och jag ska träffa RIKMAN <3 kl 2.
Fast jag måste förbi skolan först, eftersom jag är pucko och glömde en del saker i skåpet.
Jag mår bra på lov, seriöst.
Slipper allt i skolan, alla i skolan.
Kan träffa de jag vill,och behöver inte stå ut med alla press som det är i skolan.
Inte allas nedlåtande blickar eller viskande bakom ryggen.
Inga blickar på armarna, eller något!
ÅH JAG ÄLSKAR LOV.
Och MR.T är långt långt långt borta.
Ja, i alla fall där han bor. HAHA!
nej, nu blev de långt och osamanhängande. Hoppas du okrade läsa allt ändå

XOXO
Lyckligaste Lin på länge <3

http://www.quizyourfriends.com/take-quiz.php?id=0810251742225117&a=1&

jag har tråkigt, och det är ett perfekt test. Så gör det ! :D

xoxo

KärKärKär
NuNuNu
VillVillVill.

Sammanfattning,
jag vill vara kär nu.
Fjärilar i magen,
någon som älskar mig tillbaka,
någon att mysa med,
hålla handen,
älska med,
och
allt
annat
som
verkar
mysigt.
Till och med bråka om det behövs.
Bara det är kärlek.

Inga ord kan längre skada mig.Inga slag kan få mig att falla. Inga blickar kan få mig att spy.Inga rakblad kan längre få mig att känna smärta. Inga toaletter kan längre få mig att tvinga upp maten tillbaka. Ingen mat kan hindra mig från att äta. Inga nätter går utan sömn. Inget kan få mig att känna ångest.
Ingen kan få mig att må dåligt

Okej,
Jag erkänner Jag ljuger
Men visst var det väl en fin lögn?

Jag brukar få ny kraft genom att bottna.
Jag säger till mig själv och till någon som vill lyssna att jag är helt slut.
Att allt känns för jävligt.
Då brukade jag få ny kraft.
Självmordstankarna får finnas där tills de passerat förbi och försvunnit som båtar bortom horisonten.
Och allt är inte ett inferno.
Det skulle jag vilja säga är en lögn. Men visst tusan kan det kännas så ibland.
Om och om igen.
Men varje gång jag kommer upp igen efter ett besök i de
mörkadeppigadjupen
så känner jag mig starkare än någonsin.
Vi tror att vi står stilla men det gör vi inte.
Vi utvecklas hela tiden.
Förändringen finns där men vi märker inte den förrän den vuxit till en viss storlek.
Konsten är att förstå och stå
ut med de här "transportsträckorna".

Ännu en gång blev inlägget för personligt..

Hon låser in sig på toaletten ännu en gång.
Dragit benen till sig,
sittande med ett vasst föremål i händerna.
Vattnet sprutar ur vattenkvarnen
och
toalettsitsen är öppen.
Sittande på huk med två fingrar i munnen.
Varför har hon låst in sig på toaletten än en gång?
Hon måste straffas.
Det fungerar så.

är det någon som läser?

What hurts the most,

was being so close

And having so much to say

And watchin you walk away

Never knowing, what could have been

And not seein that lovin you

Is what I was tryin to do

It's hard to deal with the pain of losing you everywhere I go

But i'm doin it

It's hard to force that smile when I see our old friends and i'm alone

Still harder gettin up, gettin dressed, livin with this regret

But I know if I could do it over

I would trade, give away all the words that I saved in my heart that I left unspoken

FITTA FITTA FITTA FITTA FITTA.
HELVETE HELVETE HELVETE.

Jag hade lovat,
henne, dig, alla.
Aldrig mer, aldrig aldrig aldrig mer.
För alla blir så förkrossade.
Nej, fel ord.
Sårade.
Besvikna.
Jag trodde jag skulle kunna lägga ut bild på bdb och säga att det idag var ett år sedan.
Men nej, för fitt jag var tvungen att förstöra.
Förlåt.

Jag brukar srika, gråta och spy.

Är du fortfarande arg?
Kan du fortfarande läsa mig?
Jag brukar skrika och gråta och spy.
Kan du läsa det?
Men jag är helt beronde av hela dig.
Så slå upp mig,
läs mig som en bok.
Det gör inget.
Bara jag har dig närmast hjärtat och ingen annan, så får du läsa mig.
För du gör mig stark,
du gör mitt liv värt att leva.
Och du kan få vem som helst, men du valde mig.

Linda, för alltid, eller?

Jag vet inte om du någonsin kommer läsa detta, om du ens vet att jag har en blogg?! Men ja, här kommer det i alla fall. Svaret på ditt samtal, som jag inte visste vad jag skulle svara på, förutom ”awwh, sweet” HA! Patetiska Lin, har gjort det igen! Okej, Linda, jag är ledsen att de blivit såhär mellan oss. Verkligen. Jag gillar dig, big time, och precis som du gjorde räknade jag dig till en av de närmaste. Jag gillade att umgås med dig, ditt skratt, dina sjuka skämt och allt annat som är speciellt med dig. Första gången vi träffades, shit, jag var fitt nervös. Amanda hade bara frågat om det var okej om en som heter Linda följer med på kortegen. Och glada jag hade svarat , ”visst” Men tänk om jag inte tyckte om dig, eller du och jag inte kom överrens ?? Men så träffades vi, och du var som jag. Flamsig, tramsig och rolig! HA, match making av Amanda Bågenholm. På kvällen var vi hemma hos amanda, och du kröp iväg med rumpan i vädret och sa att vi mobbade dig, de glömmer jag aldrig! Och sedan somnade vi, kommer inte ihåg om det var du eller amanda som ville att vi skulle vara vakna och se Scrubs, men alla somnade, utom en. Jag somnade, haha! Sedan löpte det på, och jag träffade dig och amanda, oftast tillsammans med senare själv. Jag kommer också ihåg den gången vi skulle på spelning i rydet, utomhus, och vi gjorde korv med bröd. HAHAH ! Shit, ja. Oj, då var vi alla emos. Nu, nej nu vet jag inte vad vi är längre. Eller den gången du och jag och jossan skulle hem till mig och vi fotade sönder den stackars busshållplatsen, och ni, vi, tramsade och flamsade. Men framförallt skrattade(!) Shit, vi var glada då. Jag var glad då, visst, jag skar mig som en galning under den tiden, men jag ville leva då. Jag visste bara inte hur man gjorde utan att skada sig själv. För även om jag var glad och verkligen älskade att umgås med er så var min psykiska smärta så jävla stor och jag vågade inte öppna mig inför er. Jag vågade inte be om hjälp, av de jag kallade mina närmaste då. För jag var för rädd att ni skulle stötta bort mig. Och den gången du följde med mig till min pappa i borås, du är den enda som varit där. Och de betydde mycket för mig , mer än du tror. Och när vi var på brewhouse och träffade tone och massa andra . Och vi gjorde en spotthög , kommer du ihåg ? och den gången vi skulle på hum, kommer inte ihåg vad det var, men jag var redan inne på liseberg och skulle komma med ditt (?) lisebergs kort, oj ni var jätte arga för att jag inte kom. Och jag fick nästan be på mina knän om förlåtelse. Och Håkan, 07 . För jag vet inte längre, om jag orkar. För de blev så fel där hemma hos dig, men jag kan inte ens förklara det. För de går inte. Jag kan inte. Och jag tycker inte att ni har svikit mig, verkligen inte. Men vi glider, och snart finns inte vi 4 längre, om vi någonsin funnits. Snart är det ni tre och jag. Jag på ett eget hörn, egen spelplan. Det känns, som ni, inte vill och orkar vara med mig. Och om det är så, okej , säg det så jag vet. För annars kommer jag fortsätta glida tills jag dör, och du Linda, glöm aldrig "KEFT MEREJ! DU SKA BLI TYP 99 BAST OCH SITTAP Å EN JÄVLA TRAPPA I EN FUSK LEOPARDPÄSL MED DINA INLINES OCH RÖKA BRAJJ MED MIG!" och du får alltid mig att le när jag vill dö . Jag älskar dig Linda. Alltid, genom allt. Även fast vi glider

totalt, totalt vadå?

Jag vet inte. Shit, jag vet inte. Jag känner mig så jävla osäker. HA! Fan, titta på bilden. Ser du leendet? Ser du benen? Ser du mig ? Jag ser mig, jag ser en glad och go tjej. Men de var då, och inte nu. Vad har jag blivit? Vad är jag?

Jag vet inte längre.

du är den enda jag anpassar mig efter.
jag är den enda du INTE anpassar dig efter.
som handen i handsken,
sadomasoochism och självdestruktivitet.
inte fan behöver jag skära mig,
det räcker med att älska dig

en bild . eller två.

Jag var påväg, jag var faktiskt det. Trodde jag kommit över dig, lite i alla fall. En bit.

Men en bild, nej . fler faktiskt. Ditt leende, din röst, din lukt och allt annat som är speciellt med dig. Hur otroligt korkad du är ibland och att du inte fattar när jag är ironisk. Att du ser lite konstig ut när du skrattar, men ändå väldigt söt. Att du har vidrig andedräckt (!), speciellt på morgonen. men eftersom jag tyckte om dig så struntade jag i det. och att du har världens härligaste mage. Och att du har extremt torra händer, men nej jag sa inget eftersom jag gillade dig. Och jag borde sluta tänka på dig nu, direkt. Men hallå, jag ser dig, jag hör dig, måndagar mellan 9 och tio i 3, tisdagar tjugo över 8 till halv 4, onsdagar tjugo över 8 till halv 4, torsdagar tjugo över 8 till 3 och fredagar tjugo över 8 till halv 3. Försök själv!? Det är inte lätt. Och vi har liksom varit "du och jag" sedan typ mars ? Eller vadå? Och du är inte värd det, att få ligga på min blogg. Men nu gör du det, igen... Suck.

Men jag behöver påminnas, inte om dig.

Utan om att du inte är värd mig, och tvärtom kanske. och här läser och kollar inte många, så jag vet att de är ingen fara. Jag måste få tänka på det negativa med dig. Haha, och som en av mina bästa kompisar sa " vem vill bli pullad av torra händer" HAHAHA! Och ja, de är sant. Nej tack! Men jag kämpar och på måndag är en ny dag, efter två veckor utan att ha sett, hört dig. Och hur det blir, det vet jag inte ännu. Men jag vet att de finns två där, två underbara tjejer som stöttar mig! Nathalie och Josefin. Men jag ska kämpa på, för det är de jag gör. Och jag kom över axel, och jag var 700 gånger mer kär i honom än dig, så därför kan jag nog komma över dig oxå! Och jag är inte ful, kanske inte sötast i världen, men hey, inte ful. Och de borde ju finnas någon som tycker att jag är söt? XOXO

de är hennes leende

när
och hur jag berättar

om när hon somnade intill mitt hår

räknade stjärnorna i hennes tak
och sår på hennes armar

när hon berättar att hon aldrig kommer ge upp
att hon vågar satsa

vet jag
att hon ljuger

för det är för smärtsamt att förlora

och hon gav upp

jag fortsätter satsa.

För leendet på läpparna är stora, just nu.

Idag är jag glad, igår var jag glad, i förrgår var jag glad, i tisdags var jag glad och i måndags var jag glad. Jag har varit glad i en vecka, och mycket beror på att ni är borta. Ja, nu kommer jag låta som bitch nummer 1, men de är så fruktansvärt skönt att titus, fredrik(?), erika, jenny och ellen är i polen. Det är inget fel på 4 av de 5. Men jag kan inte påstå att jag är värsta kompis med någon av de. Det är inte för erika, jenny eller ellens skull jag orkar gå till skolan, Nej . Det är för Josefin och Nathalie, för de är bra och de gör att jag både vill och orkar gå när jag egentligen inte vill eller orkar. Även om de kanske inte riktigt säger att de vill att jag ska komma, tror jag och hoppas jag att de vill att jag ska gå till skolan varje dag. Även om jag egentligen inte orkar. Och i morse när jag åkte till skolan, satt jag på mopppen och bara log. För idag ville jag själv gå till skolan. Jag satt där och "skrönade" högt . Och ingen kunde höra mig, förutom de bilister som har fönsterna öppna. Haha (!) Men de ser bara min utsida, och inte vad som gömmer sig på insidan, En brusten tjej med inget självförtroende. Men som har människor runt sig som bryr sig till 1000 ! Som förlorat allt, men kämpar och försöker varje gång. Som inte ger upp i första taget, för de gör jag inte. Visst jag har skruit mig mycket, alldeles för mycket, alldeles för många gånger, men de var då, Inte nu. Visst, jag ska inte förneka att jag inte saknar det, för det gör jag, ibland. Endorfinet är en speciell känsla som man får ut genom att skära sig, jag vet. Men just nu ersätts den med glada skratt istället för att skada. Men jag vet hur många som skulle bli besvikna på att jag skar mig, eller skadade mig själv på något sätt att jag vågar inte. För jag vet att de finns folk som lämnar mig om jag så bara gör det en gång till. Och jag värdersätter det otroligt, att folk bryr sig om mig.

Denna vecka har varit så sjukt bra! Och på måndag drar det igång igen, fast åt fel hål. För då är han tillbaka .

Förvirring,
ilska,
sorg,
sorg,

ännu mera sorg

Förvirring,
ilska,
sorg,
sorg,
ännu mera sorg
Tills man når
förlåtelse

Och tillslut kangå vidare.

Vill krypa så nära dig att inte ens en svettdroppe kan skilja oss åt
Bli en del av din kropp för att slippa min egen
Känna din styrka, som gör att jag orkar resa mig
ur mörkret.
Du får bli min ängel som tar mig i famnen
flyger oss på dina stora vita vingar
till platsen som bara vi känner till
Platsen där vi kan vara vi

För varför sluta leva i drömmen,
där man får precis som man vill.

Lyssna hör förstå.

Långt, långt borta
men ändå så nära
sitter en flicka och skriver

Hennes texter är mörka
fyllda av smärta och ensamhet
och hon säger till mig
att hon bara kan skriva om det hemska,
för aldrig har hon upplevt de glada.

och här sitter jag
jag är rädd
för det är skrämmande att känna såhär
samtidigt underbart
för jag är kär
i allting som hon är

för hon gör mig så lycklig och glad
och sedan den dagen hon klev in i mitt ler jag varje dag.
Hon är anledningen till att mitt hjärta slår så hårt
men ibland känns det som något är fel
på mig
för om jag vore bättre
så skulle hon kanske inte skriva ensamhetens texter.

För jag är kär .
Så där bubbligt igen ,
i den vackraste flickan som finns på jorden.

Det kunde varit jag.

de blev så fel.
Eller egentligen inte, för jag kände att jag behövde skriva av mig
om hur jag känner
om hur jag upplever det.
Förlåt.
Fast jag vet inte om jag menar det,
för jag ångrar det inte, jag är inte stolt över det, men jag ångrar det inte.
Visst, en del är sjukt sura och tycker förmodligen att jag är elak, men nej.
Jag ångrar det inte.
Ni behöver veta vad som döjs under ytan, Och nu har ni fått er en liten inblick.
Grattis.

Och tiden läker inte all sår, de blir ärr vävnad.

jag är ensam . Sjukligt ensam. jag vill ha en vän. Förlåt, men en riktig. Shit, nu kommer väll alla tycka att jag är elak number 1 ! För Jag Vet Att Jag Har Vänner. Men jag vill liksom ha någon jag kan ringa till alltid, jag menar alltid, som pallar alla psyksamtal men som kan glädjas åt alla glada ögonblick! Som vågar liksom fråga, hur är det (du vet, egentligen, och som inte nöjer sig med ett bra och man inte får en sjukt bra anledning varför det är bra, och då ska den vara sann). Som inte låtsas som att allt är bra, som att jag aldrig gjort något dumt och att jag lever hälsosamt. Som vågar föra en allvarlig dialog, irl och inte något jävla skit snacka med "vi pratar nästa gång vi ses". Jag är inte heller jätte bra på det, det kan jag ärligt erkänna, men när jag öppnar mig blir det fel fel fel. För jag är så full av det, allt, och de blir för mycket för en vanlig människa att klara av. Till och med de som vill vara min vän. Och jag menar inte att jag inte uppskattar det, för det gör jag. (Även fast jag saknar den där, men kan ska väll vara nöjd med de som bara vill vara min vän?) Om ni känner att ni vill spendera eran tid på att vara vän med mig, så är det bra. (Även fast jag inte riktigt förstår varför :D ) (Och jag menar inte att ni är dåliga, fan ni är sjukt bra! Och det finns få människor som ni i världen) Men ja, jag vill ha någon på riktigt. Som faktiskt orkar lyssna, PÅ RIKTIGT. och kom inte nu med skit snack som " du kan alltid prata med mig " " du vet jag lyssnar" för ursäkta, men den enda personen som vet allt, eller i alla fall något vettigt om mig, som orkade med mig, är död. Säger det inte er något? Fan, Mig säger det jävla massa, faktiskt. Hon tog livet av sig, min flicka, min glädje, MITT LIV, tog livet av sig. Och jag är så 110% säker på att om jag hade knipit igen käften, hade hon levt. Och inge jävla mygel nu, för ni har ingen aning om hur de känns. Och kom inte med " det var inte ditt fel" för fan, jag är delaktig i det hela. De vet jag så mycket bättre än ni. För jag tror och vet att de kunde varit jag, eller hon kunde fortfarande varit i livet. Men nej, inte så . Jag lever, inte hon. Så ni vet inte, men ni skulle allt gärna vilja veta. Hur ni njuter av att kunna läsa hur någon annan mår. Kunna sitta och smussla i er hur piss jag mår och hur allt kväver mig allt långsammare. Och sedan skriva en söt liten kommentar. Hej, ni vet att kommentarer inte löser det hela. HON ÄR FORTFARANDE DÖD, där är fortfarande delvis mitt fel och de är fortfarande ingen som orkar med mig. Och folk snackar om att de blir bättre sedan, tiden läker alla sår och shit. Men ni vet inte hur de kväver mig, hur det känns och hur jag inte får någon luft. Och ni vet inte hur det känns när ingen längre orkar lyssna, när de som påstår sig vara min vän, inte orkar lyssna mer. För det var ju ett tag sedan nu och ” hon borde ju faktiskt komma över det” Jag ska ge er en uppmaning, jag kommer aldrig komma över det. Jag vet inte mer er, men jag kan inte glömma någon jag älskat som dör, bara så där. Plötsligt. Och jag vet att ni kommer tänka "gud vad egoistisk hon är nu, hon har ju faktiskt vänner, tänk på de som inte har de. e.tc." och " gud va löjlig hon är, skriver på bildagboken" men ni kommer inte att skriva det, för de gör man inte. (Eller jo, kanske axel och någon annan som har lite stake i sig och vågar) och jo, jävlar (!) fan va egoistisk jag är. Och var skulle jag annars skriva? När skulle ni annars lyssna? Jag vet ju att ni nu kommer läsa, och ni kommer förmodligen diktera ihop något fint som " Lin, jag vet att de är mörkt men du är så jävla bra och jag älskar dig och du får inte ge upp och blahablahablaha"Just de ja, inge ge upp. För de skulle skada, vem då? Just de ja, er. Och det kommer jag att uppleva??? Nej. Men nej, för så egoistisk är jag inte. Inte idag i alla fall.

Jag vill spy.

På alla er som sårat mig, på alla er som förstört mig.

Jag ska blanda ihop er till en enda stor spya, för det är allt ni är.

Otäcka människor.

Jag ska blanda in ni som ignorerar, ni som inte finns där.

Ni som fäller kommentarer, och ni som ger nerlåtande blickar.

Jag ska blanda ner alla er som behandlat mig dåligt till en enda stor äcklig spya.

Och jag ska märka, att jag knappt har någon kvar.

Du är fylld av lögner.

Men jag vet, att så är även jag..

Håkan Hellström .

det gör inte ont när jag faller från en barstol
och det gör inte ont om det piskar ett regn eller bränner en sol
det gör inte ont att jag kom på andra plats
och det rör mig inte alls om det är dag eller natt
det gör inte ont att inte leva i slas
och det gör inte ont att inte leva i sturedalström
det gör inte ont efter tre dar på golvet
det som är skrivet är skrivet och livet är livet
det gör inte ont när hösten kallar
och det gör inte ont när kicken skallar
det gör inte ont alla mil jag vandrat
det gör inte ont när vänner jag lämnat
det gör inte ont att få skiten i sig
det gör inte ont så länge du är med mig

Jag vet att jag gjort många misstag, men jag orkar inte vara er till lags hela tiden.
Så vi säger hejdå till mig och mina riktiga känslor. från och med nu ska jag försöka att inte visa för mycket känslor. Det lär väl bli bäst så antar jag.

...

ja, jag vet . jag är sämst på att skriva. Men vad tjänar det till ? För de är ändå ingen som läser.
Jag vet mycket väll varför jag inte skrivit på ett tag, men vem orkar lyssna? Jo, just det. Jag trodde ni orkade, men ju mer tid som går, desto längre flyter vi ifrån varandra. Shit, de var ju typ "vi" 4 innan. Nu är det ni 3 ... och jag. Jag, ensam. Som alltid.

Barbfest och party ! HAHA !

Idag var det barbfest + öppning av cafét. Hur härligt som helst, blev jätte lyckat för oss i cafét i alla fall . Allt var , toppen , Och nästan alla som betyder något var där . Saknade några få, men annars! Jag känner att detta har varit en av mina bästa helger på länge, och den ska jag spara långt långt bak på rosa moln så den inte kommer till skada. Minnerna, åh, gud! Allt, har varit, perfekt. Faktiskt. Håkan i fredags, och idag! Shit, jag älskar att leva såhär !

Tillbaka till ämnet ;
när vi hade jobbat klart vid typ 9, så blev de spelning och mys bland alla kuddar, speciellt med emil . HAHAH! Sedan kom axel och alle... och de mörbultade mig totalt, POJKAR! Nej, men helt seriöst är de så så så typsiskt de. Men de är söta, på något annorlunda och väldigt konstigt sätt.

Nu ska lyckliga Lin gå o lägga sig. TRÖTT, jobba i morgon..

XOXO!

Håkan Hellströn - 08 Liseberg

Idag var det håkan som stod högst på listan, jag var lite nervös för hur det skulle gå. Har ju inte varit på stor plats med mycket folk, för mycket folk, på allt för liten plats, på länge. Speciellt inte sedan jag börjat att minska/ta bort medicin. Men det gick bra, bättre än vad jag trodde faktiskt. Efter typ 15 (?) minuter så fick jag mess från sabina att de stod och hade jätte bra plats lite längra bak i första follan, så jag bestämde att gå till henne och stod där istället. Hur härligt som helst, jag kände mig som en fågel. Och lekte flygplan samtidigt som jag diggade hårt till Håkan<3 Den enda som saknades bredvid mig var Johanna och Amanda som stod i andra follan . To bad! "Jag går inte isär när jag går med dig" Han var bra, som alltid . Nej! han var inte bra, han var bäst! Och jag är säker på att vi fick ögonkontakt, helt säkert.

Åh, jag älskar Håkan, han får mig att känna mig levande.
Som att alla problem är borta med vinden och allt är bra.
Shit, jo. Jag upplever så nära lycka jag kan komma nu.
Och nu är det ännu ett år tills han (förhoppninsvis) kommer tillbaka till liseberg.
Och ännu ett år måste gå utan att kunna känna denna, speciella lycka, som jag gör på alla Håkans konserter. Men framförallt Liseberg.
Känslan är speciell helt enkelt.

Over and Out en för tillfället mycket lycklig flicka.


Ännu ett år i väntan tills nästa håkan på liseberg!

.

x " Det såg ut som du grät "
jag " nej då"

Fast det gör jag, inombords .

i'm under your spell

I'm under your spell
Nothing I can do
You just took my soul with you
You worked your charm so well
Finally, I knew
Everything I dreamed was true
You make me believe
You make me complete

Jag kommer aldrig förstå mig själv .

Jag saknar Johanna. Jag saknar hennes skratt, hennes vackra leende, ögon, kropp. Hennes utstrålning och personlighet.
Jag saknar henne så jävla mycket. Hur kan man sakna någon så mycket att man inte kan andas?Hur kan man förklara för någon som inte vet, hur det känns att förlora sitt hopp, livslust och största kärlek? Jag försöker att vara stark, försöker verkligen klara varje dag i skolan. Och jag klarar av det otroligt bra. Jag verkar ju till och med nästan må bra. Ni, skulle aldrig kunna gissa hur det egentligen står till. För ni ser inte stunderna utanför skolan, ni ser inte när vi är tillsammans och inte heller när ensamheten tränger sig på.
Då jag bryter ihop, stunderna då jag bryter ihop och bara försvinner blir allt fler. Jag var så fylld av tårar och smärta att jag ibland inte ens hinner hem. Att jag inte orkar bära de en hel dag.


Jag blir så känslosam av inget alls. En låt, som jag inte har några minnen av kan få mina tårar att rinna bara för att den är vacker. Jag förstår inte mig själv. Fast det har jag aldrig gjort. Jag är ensam. Jag känner mig så jävla ensam. Som om jag inte hade har någon på min sida, och vem är där? Vem är egentligen där när jag gråter sönder mina ögon? Vem skickar sms och berättar hur saknad jag är? Vem tröstar, håller om mig när jag är ledsen? Vem håller en konversation med mig utan att tröttna på mig?

detta är allt man behöver för ett leende .

http://www.youtube.com/watch?v=QWNoiVrJDsE&feature=related

Om ni inte trycker, kommer ni missa något . Hennes röst, hon, hennes utstrålning . Oj.
Jag kan ärligt medge att jag grät. Så fett söt !

Tss, mamma kristiansson, Extra pappa Holm

Min "familj" är galen, seriöst.
Typ vanligt samtal hos familjen vid middags bordet (OFC när inga gäster är här) är typ konstiga saker, som idag .

Mams ; Det är jobbigt att han någon springade där bak 8 h.
Jag ; HUH? Vadå någon? Tonåring eller va ?
Mams; Ja typ , eller något annat.
Thomas; Det är nog jobbigt i bara 5 mintuer.
Mams; Jo, det är det.
Jag ; HUH?! Vadå jobbigt, och hur vet ni det?
Thomas; Det är nog jobbigt bara några sekunder
Jag, NEJ MEN URSH VA ÄCKLIGA NI ÄR, JAG ÄTER FORTFARANDE. SNÄLLA!
Mams; Haha, det vill du inte veta.
Jag, NEJ MEN SLUTA NU, ÄCKLIGT ÄCKLIGT.


Seriöst? Hur vanligt är det, och i min familj? Jo där är det som att andas typ . När ingen annan än familjen hör, då släpper vi loss . (och bara det är en misstolkning)

Ps. Och så undrar ni varför jag är som jag är?
Ps2. Och varför jag misstolkar allt ... Gissa själva .
ps3. XOXO

Sommaren är över . På riktigt.

Tiden har gått så fort, från vackra dagar i somras.
Sommaren är som lycko piller, jag behöver inte äta lika mycket medicin som på vintern.
Därför är jag lite orolig över att sänka doserna och ta bort nu när vintern är på gång. För det har blivit vinter nu, nästan. Snart så. Vintern är en bra årstid, det tycker jag. Förutom allt mörker. Det är tillräckligt med mörker i våran värld redan. Men vintern är ändå en mysig årstid, en tid som ska spenderas med någon särskild. Så denna vintern kommer bli ett helvete.
Jag vet att jag tänker för mycket när jag är ensam. Jag tänker att jag är svår, komplicerad och allt annat negativt jag kan komma på. Jag tänker att det kanske vore bättre om jag ibland tänkte positiva saker om mig själv? För att inte falla ihop.

Men mest av allt, tänker jag att jag önskar att jag inte behövde komma hem till en tom säng.
Utan kunna ligga nära nära någon man tycker om. Någon som du.

Allt för många dåliga dagar nu .

Det är mycket jag vill ha sagt,
men jusst nu..
nä.
nu är det nog inget jag vill säga.
Jag skulle nog vilja visa, men det är för jobbigt.
Jag har redan börjat känna att jag börjat minska på all medicin .

Vän till en annan vän:
Hej jag bryr mig inte ett skit om dig
Bra! då är vi två puss puss.


XOXO

Make my day !

" Lin är sabinas p.s förr alltid <3"

Jag vet att det inte är mycket, men för mig är det de.
De gjorde min dag, verkligen . Jag behövde det. Thanks Hun <3
Jag älskar dig Sabina Persson

svårt att ta den allvarligt.

Det känns som ni , speciellt ni, har svårt att ta mig allvarligt,
att jag tar lätt på att pojken jag verkligen var kär i inte kände det samma.
Att jag bara skrattar bort det, ler och låtsas att allt är bra.

Fan.

Ser ni inte hur jag gråter? Hur jag går sönder?
- Visst, jag skämtar till höger och vänster om pojkar, flickor och sex. Men det är ALLVARLIGT, det är seriösa saker för mig. Jag tycker att kärlek, sex och relationer är som att andas, viktigt. Jag ser super seriöst på det, även om jag skrattar och skämtar. Jag gråter inombords, fast jag ler och fortsätter mitt glada liv. Jag var kär, igen . Jag har inte varit såhär kär sedan januari/februari. Jag var verkligen kär, och allt som har med kärlek att göra. Fjärilar i magen, svårt att koncentera sig, härliga drömmar och annat. Ni vet, ni som upplever kärlekens magi. Visst gör ni? Jag hoppas ni gör, men då borde ni oxå veta hur smärtsamt det är, kärlek. Det är som att självmant ta en kvin och köra den rakt in i hjärtat utan att bedöva. För man vet hur det kommer gå, men man väljer att ta steget. Jag vet att det flesta säkert ser detta som att toffla, att jag bara skriver om kärlek. Men jag måste skriva, jag måste. För ingen lyssnar längre. ( Det finns ingen som orkar lyssna på mig, längre. För när det kommer till kritan så är jag mestadels väldigt jobbig, det är ju det alla säger. Och visst, jag kanske är det. Men prova att leva som jag och ni märker. Att det är inte alltid så lätt. Med höga krav och förväntningar till höger och vänster. ) För ni som vet hur kärlek är, vet oxå hur det känns att sviken blev. Visst, jag och titus lovade aldrig varandra något , vi var inte tsm , men jag trodde vi var i förstadiet till tsm i alla fall. Fan, det trodde ju alla?! Utom Titus. Så visst, han har inget att ha dåligt samvete över, vilket han inte heller har. Och jag har väll ingen anledning egentligen att vara sur, ledsen, arg? Men jag är inte det, och jag hatar honom inte heller, fast alla tror det. Det är bara det att jag inte vet hur jag ska hanskas med det. Jag träffar ju pojken måndag till fredag, mellan 8 och 4. Så jag ignorerar och tittar i smyg, ler för mig själv och går sönder inombords. För jag klarar inte detta länge till.


XOXO
Lin .

Orden blir för mycket ibland.

Lev mitt liv,
och du förstår hur jag känner,
Var min vän,
och du känner värmen jag dig ger,
Var min kärlek,
och du lär höra hur mycket jag älskar dej,
Se på mej, och du ser hur jag ser ut,

men insidan är sårbar, var försiktig med den.

behöver skriva av mig .

Jag måste skriva av mig, jag är bara så grymt sugen på att skriva. om allt, eller inte allt. Men om mig, och vad som pågår just nu. Jag vet att det kanske inte är så bra att jag skriver här, men det är min blogg, och jag vet att majoriteten av mina vänner inte har en aning om att min blogg finns.


jag har varit sjuk sedan i torsdags, men det kan ni inte missat? och idag (fredag) var det besök hos psyk läkaren, diskutera nya mediciner och så. (jag känner att jag kan skriva det här, för det är inte alls lika många som läser här som på bdb...) och det var nog första gången jag gick därifrån nöjd! Jag har tatt medicin mot, panikångest(Paniksyndrom), ångest, dystymi, Sömnstörningar, Agorafobi + alla mina miljoner allergier. Men nu har jag ( och min läkare ) bestämt att jag inte vill äta så mycket medicin. För det känns som jag förlorar min personlighet, mitt liv, min själv. Att jag mer och oftare bara känner mig som ett tomt skal, vilket ofta leder till mer ångest. Och eftersom det var snart 1 år sedan jag slutade skada mig själv, tror min läkare att det kan funka om jag har ordning på mitt liv. Vilket jag oftast känner att jag har. Så nu ska jag bara äta medicin för panikångest, ångest, sömnstörningar! Woho , vilket enligt mig är ett big big big (!) steg i rätt riktning. Visst jag äter fortfarande ganska starka mediciner, men min läkare har oxå sagt att om jag vill får jag ta bort min medicin för sömnstörningar, vilket är PARTY! + att den redan nu är ganska svag och mest hjälper mig att sova flera timmar utan att vakna och att somna in! Party! Så jag kommer förmodligen börja skriva mer och mer här. För att inte skada. Mina dikter, texter och blogg inlägg, speglar min vardag, min natt och mina tankar. (Mina dikter är saker jag upplever, tänker, hör och ser om inget annat skrivs.)

Så det känns, som att jag är på väg nu, Tillbaka. Jag vet att jag är bra, och att jag förtjänar att leva precis som alla andra ... (?) Men jag känner att jag gör det, för första gången i hela mitt liv så känner jag att jag förtjänar att leva. Vilket för mig är en enorm känsla.

Visst , ska inte ljuga. Nu i början kommer det bli piss jobbigt utan tabletter att ta för att allt ska funka, Men det är bara för jag måste avvärja mig . Och det är värt försöket!

Over and out .
XOXO En lin i rätt riktning mot livet, på riktigt .

jag hatar att vara kär.

PARTY!

WOHOHOH
Aktuttid på sjukhuset, i går, is tha ! <3
Nya piller, mina lungor är cp .
BIG TIME!
Doktorn vet inte riktigt vad det är, antingen biverkning av en medicin jag tar mot min ångest eller något roligt virus som inte kroppen pallar att ta bort .

" Du äter väll ordentligt i skolan och på fritiden ? "
- Ja då.. Varje dag. Älskar verkligen att äta i skolan . och jag är nästan alltid hungrig.

LOL! han gick på det i alla fall.

Ännu bättre, idag.
Medicinen tas inte upp av mina kropp, så jag spyr spyr spyr spyr !
Jag vet att ni ville veta. Så, allt suger <3 och jag är svagast ever .

Jag är inte nöjd, men ångrar mig inte.

Jag ångrar ingenting jag gjort i mitt liv.
Visst, det finns saker jag kanske önskar jag gjort annorlunda, till exempel
pojkarna i mitt liv,
relationen med min pappa,
vänner jag glömt och låtit rinna ut i sanden,
hur jag hanterat bråk och liknande
men jag ångrar fortfarande inget.
Alla misstag man gör lär man sig något av, oavsett vad det gäller.

och du är inte värt det.

Endast smärtan får mig att förstå att jag lever.
Men jag önskar..
ja önskar att allt bara var en äcklig mardröm.

jag är inge toffel.

Jag är förkyld som ett svin (åh inget elakt mot svin, jag älskar grisar!) *jag är ju vegan*
hostar, både slem, torr och rökhosta .
Det suger om ni bara visste!
och så fryser jag, hela tiden .
Kanske bara lite beror på att jag börjat banta igen, ingen mer äckel mat, bara vatten!
köpte därför sötaste halsduken någonsin, ROSA ofc. Men jag gillart.
Förstår inte varför folk driver med mig på grund av att allt jag äger är rosa... HAHA!
jag väger i alla fall mer än någonsin , 55 kg ...
jag ska i alla fall gå till 50 , så får jag se sedan.

nu ska jag duscha varmt, fråga natt/emo om det blir någo Ikea imorgon

XoXo

13 september

Jag var i göteborg idag med Bågen, faktiskt härligt.
Sprang mellan olika butiker och shoppade.

Det är dagar som denna , jag känner att jag vill leva.
När himlen är blå,
och de blåser svaga höst vindar.
När man inte behöver skynda sig
och allt sker i rätt takt.
Stress existerar inte.
Dagar som man spenderar med människor
vänner
jag älskar.
Som Bågenholm.
Det är dessa dagar jag känner att jag vill leva.

inte dagarna i skolan,
när jag ser dig gå, prata, le.
biter ihop och håller färgen
och under 1 timmes rast kan jag släppa garden,
riva muren och andas.

När ensamheten blir för stor.

Du ger mig inget val
När du inte är här
Jag måste ersätta din frånvaro
Med något annat än min sorg och längtan

Kniven? Nej
Det är längesen jag höll den mot min handled
Och såg blodet sippra långsamt

Piller? Nej
Vill vara medveten
Men ändå inte

Cigaretterna? Nej
Har bestämt mig för att sluta, snart .
Vill ju faktiskt inte dö...

Vinet? Ja visst
Fast inte just nu
Vill inte supa mig till
Och bli en hög av gråtande sorger

Pennan? Ja
Den kan få hålla mig sällskap
Tills sömnen kommer och tar över

Titus Ovik .

Tårarna rinner,
fan vad jag är patetisk ,
"I know"
Känns så overkligt,
Ögonen rödsprängda
Plötsligt rasar allt
Plötsligt blir det så kallt
Försöker inse fakta.

De räcker med att blunda,
och du är här igen.

Fan va kär jag var/är .

Förlåt .

Jag lever, om ni undrar.
Bara sämst på att uppdatera .
Ska bättra mig , gillar ju att skriva.
behöver skriva för att inte skada mig,
mer, längre.

Det är bara det att allt händer på samma gång just nu och jag orkar inte riktigt hänga med.
Orken ligger på sådär runt minus 100.
Förlåt, jag saknar mina vänner .


Ring mig, Sms mig, jag lever, jag finns.
jag svarar.

Ifall du tar ditt liv, så tar du inte bara ditt. För jag kommer falla med dig, det vet du.

Bästa dagen med Alex <3

Alex, tack för den mysigaste och bästaste dagen på länge.Du kan inte förstå hur mycket det betyder för mig att få träffa dig igen.Och jag vet att du aldrig kommer läsa detta, men jag har ännu en gång funnit lite mer harmoni i kroppen när jag nu vet att du lever, mår bättre och kämpar mot sjukdomen ordentligt. Visst, jag ska inte krypa under stolen med att jag önskar att du kunde bli frisk här, i sverige, men jag vet att det inte skulle gå. Svensk psykiatrivård kan inte hjälpa en anorexiter som du. Och jag hoppas, till tusen, att nästa gång du är tillbaka i sverige, att du är 100 % frisk och att du ringer mig igen. För jag älskar dig, och du är en av de bästa någonsin. Vi har delat allt, och jag kommer dela allt med dig nästan gång vi ses. Du är bäst, och du förtjänar att vara frisk, må bra. Han som aldrig ger upp, komihåg det alex. Du är han som aldrig ger upp.
Ha det bra i stockholm nu med Liza, och så ses vi nästa gång du kommer till Sverige.
Jag är din så länge du önskar och lite till .


Tack för mysigaste sexet ;) <3

Bästa dagen med Alex <3

"Lin Borgman,
jag älskar dig och så sjukt dåligt samvete över att jag lämnade dig, och det smärtar varje gång jag tänker på det. FÖRLÅT. Jag älskar dig bruden , och du kommer alltid vara min. Även fast vi aldrig varit tsm. Så är du min, och den som sårar dig får med mig och göra. Jag vet att du tycker att jag har förklarat tillräckligt, men jag var tvungen att flytta för att överleva. Jag skulle inte klarat mig i sverige, det tror jag du vet oxå. Men det gör ont i min ändå, förlåt. Ännu en gång. Min snuttegull, du är och kommer alltid vara. Och jag är oxå ledsen för att jag inte fanns där, när Johanna gick bort, förlåt! Jag borde varit där hos dig, hjälpt dig. Hon var ditt allt, och det syntes långt innan ni blev tillsammans, Det syntes på dig, på henne. Jag hade aldrig sett henne så lycklig innan, och jag tror att hon fick sina lyckligaste månaderna på jorden tack vare dig. Du hade något vi andra saknade för att få henne så lycklig. Kanske var det att du var så oskyldig, annorlunda, oskuldsfull, vad vet jag. Jag kan bara gissa. Och förmodligen gråter du nu, för att du saknar henne när jag pratar om henne, men tänk på allt ni delat. Allt ljust. Du, du gjorde så hon orkade längre än någon annan trodde. Ja, jag trodde inte hon skulle orka så länge hon gjorde. Ni bara råkade träffa varandra lite försent. Jag kände Johanna i ett år innan ni träffades, och hon var en mycket sjuk människa Lin, en vacker, men sjuk person. Hon pendlade mellan livet och döden nästan varje dag. Att se flickan le, var inte vanligt. Att se henne skratta, var omöjligt. Att se henne gråta, var vardag för oss alla. (Hon gick igenom för mycket, och det kanske låter hemskt att säga det, men hon mår förmodligen bättre nu.) Hon kämpade, men mörker var för stort, men(!) så kom du. Du kom som en fjäril från himlen, och du dömde inte. Aldrig att du skulle kunnat, vi vet det. Men hon visste inte. Och ändå, så tog du henne till dig och hon öppnade upp sig mer än hon gjort till någon annan. Lin, jag lovar dig, hon älskade dig mer än något annat på hela jorden. Hon, liksom jag, önskade förmodligen bara att ni träffats tidigare. När du berättade om henne idag, kom det inte som en chock, det såg du förmodligen på mig, för jag visste att det skulle komma. Och kanske borde jag varnat dig, vad vet jag, men jag önskade henne lite lycka så länge hon orkade kämpa. Och hon fick inte bara lite lycka, hon fick allt du hade, liksom hon gav dig allt hon hade. Det blev allt ovanligare att se henne gråta när du kom. De gånger vi såg henne gråta var av saknaden av hennes baby, dig Lin, hon grät för hon saknade dig! Och att se henne le och skratta blev naturligt. Det var som att du öppnat hennes ögon och själ för en ny värld. Hon pratade alltid om dig när vi träffades, hon sa vad ni hade gjort, eller om du hade sagt något sött till hennne. Nu. när jag är i sverige ska jag åka upp till hennes grav sten, och jag ska gråta och lägga roser för din skull oxå. Det lovar jag dig! Lin, jag överger dig inte igen. Jag ger dig min mejl, jag har inget internet hos pappa, men vi har internet kafén så jag ska försöka hålla mig uppdaterad. Jag lovar dig Lin, att när jag är ordentligen frisk, och anorexian överger min kropp och sinne, Då flyttar jag tillbaka till Sverige. Jag lovar! Lin, ge inte upp, Du är den starka av alla oss. Vi är 3 kvar, 3 av 6. Men du är starkast! Du ger inte upp, för då ger jag upp. Jag älskar dig Lin, och jag är din tills du dör. Din alex"

Smör !

JAGHATARDIG.

Puss

En förlorad vän

Jag heter Lin, Lin Borgman. För ett tag sedan hade jag en väldigt bra vän, en vän jag trodde jag kunde lita på till 1000. Jag vet inte om jag hade fel, men jag vet att min vän inte längre finns här. Jag menar inte att min vän, ska ta allt ansvar, men det känns som min vän strök mig ur "viktig listan" Min vän skrev en gång "Om du var tvungen att skära, så ville jag helst att du skulle skära i mig.Du skulle skada dig själv ändå för du, för du var och är alltid en del av mig.Även om dina andetag iblend vart en plåga för dig, så var dom och är lycka för mig.Du kanske inte tror det, men du har alltid, fortfarande en extra skugga.Ibland var de som du inte såg allt de vackra du var och fortfarande är,som speglar gjorde dej blind, tyckte att du kunde spegla dig i någon som ser, som mig,Så kanske du lär dig att se. För mig är du något utav de vackraste jag sett.jag sa till dej att de kommer alltid vara en del av mitt hjärta som de står Lin på, med ett "N", för de va så du ville stava detDu kanske har glömt? Men den kommer alltid finnas där och jag kan inte göra mig av med den , även om jag velat, för den är en dela av mitt hjärta, vilket är en del av mig, liksom du.Allt faller isär utan den." Jag svarade med ett " För första gången i mitt liv klarar jag inte av något på egen hand. Sen du försvann kan jag inte andas för första gången, jag kan inte slappna av för det ända jag vill är att få vara med dig. Jag fick den jag ville ha, den vänn jag drömt om sen jag var liten bara att jag inte vetat det. För alla gånger du stod vi min sida, alla gånger du fick mig att se vad livet kan gå ut på vill jag tacka dig. Du var min styrka när jag var svag, du var min röst när jag inte kunde säga ett ord, du var mina ögon när jag inget såg. Du lyfte mig upp när allt var som sämst, för du älskade mig. Du gav mig vingar så jag flög, jag kunde nå himmelen med dig vid min sida. Jag tappade fotfästet många gånger men du fick mig alltid tillbaka ner på jorden. Du gav mig ett nytt liv, något nytt att leva för, du fick mig att glömma allt gammalt och grått i mitt förra liv, du gav mig allt jag kunde få och mer än så, du gav mig kärlek. Din kärlek till mig var det underbaraste jag någonsin kan önska mig. Du krossade mitt hjärta när du svek. Men jag måste förlåta. För annars vet jag inte hur jag ska överleve. För alla minnen med dig kommer upp i huvudet hela tiden, ditt skratt, din förstående ögon som sa så mycket och din röst, den glada, den sorgsna, alla dina röster och när man hört den en gång så vill man bara ha mer och mer av den. Jag kan inte överleva utan dig. Elden för dig i mitt hjärta kommer alltid att brinna, den slocknar aldrig. Jag har sett glädjen i dina ögon, du var så jävla glad, så underbar, jag brann verkligen inuti när vi var med varandra. Om allt kan bli som förut, det vet jag inte men att livet utan dig är ett helvete det vet jag. Och det som existerar för mig just nu är tårar, ensamhet och att jag mår piss hela tiden. Hur jag kunde känna att jag älskade dig efter bara en kort stund med dig. Jag kommer aldrig att kunna förlåta mig själv om jag ger upp nu. Och jag kommer heller aldrig förlåta dig om du ger upp. Även om allt känns meningslöst för tillfället, utan dig. Men om jag ger upp, då kommer inget lösa sig. Och den lilla chans för att något skulle bli som innan försvinner lika fort som en fluga då. Om..."

Min vän skrev, du skrev, att jag alltid skulle finnas i ditt hjärta. Att jag alltid hade en extra skugga. Tua, Tua Henry, du var min vän som skrev det. Tua, var tog du vägen? Och varför fick jag ingen plats i ditt nya liv? Var allt en lögn?

När ensamheten blir för hård.

jag spydde tre gånger
jag spydde för att du spydde
för att ja hörde att du spydde
jag spydde två gånger
jag spydde för du sa det
för att jag hörde dig säga det.
Jag spydde en gång
jag spydde för att du skulle försvinna
för att jag hörde din röst säga


adjö.

I hurt myself today to see if I still feel

"Föreställ er hur det känns för mig dagligen att bli påmind av mitt förflutna. För mig, den värsta konsekvensen just nu. Det biter i hjärtat, ibland hårdare än andra dagar. När det biter som hårdast har jag bara en sådan lust att dra fram ett rakblad och skära bort dom. Men det är inte logiskt någonstans, och dom skulle inte försvinna för det. Sen har jag bara tanken på hur det ska bli i framtiden när det kommer till jobb. Jag kommer att vara tvungen att gå på arbetsintervjuer med långärmade tröjor för att inte dömas. Så ja, vad ska vi säga. That’s life? Imorgon är det en ny dag, med nya möjligheter"