Detta är en historia om två vänner som vandrar i öknen.
Vid etttillfälle börjar dom gräla och den ena ger den andra en örfil.
Den senare, som får ont men inget säger, skriver i sanden:
"Idag fick jag en örfil avmin bäste vän".
De fortsätter att promenera och kommer till en oas, där debestämmer sig för att bada.
Den som fick en örfil tidigare, håller på att drunkna menhans vän räddar honom.
När han kommit till sans igen, skriver han på en sten
"I dagräddade min bästa vän mitt liv".
Den som givit örfilen och sedan räddat sinvän frågar:
"När jag skadade dig skrev du i sanden och nu när jag räddat dig skriver du på en sten, varför?Den andra svarar:
"När någon skadar oss skall vi skriva det isand där förlåtelsensvindar lätt kan sudda ut det.
När någon gör något bra, bör vi gravera in det på en sten däringen vind någonsin kan sudda ut det. Lär dig att skriva dina skador i sand och dina glädjeämnen på en sten".
13 år sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar