Och så var konfimartions tiden slut . bara så där.
på ett ögonblick.
Jag kan sätta en peng på att jag bölade mest i kyrkan, både idag och igår.
(Konfirmationen vart igår, och idag var det bara avslutning och nattvarande.)Man kommer ses, ibland.
Men aldrig samma sak.
I förrebyggande syfte, körde jag på vattenfast mascara! YEAHA!
Jag gråter när jag tänker på alla minnen, oj .
Alltså.
Shit, det är så otroligt stort, faktiskt.
Alla gånger jag, becka, Frida och malin suttit och snackat skit samntidigt som vår präst eller åsa...
pennkrigen med Pontus <3, och självklart Berlin resan!
Men oxå, de gånger vi varit seriösa.
Alltså, oj.
Det går inte att få ner i ord.
Det är för stort, att förklara.
Jag trodde aldrig, att jag skulle genomföra min konfirmation, av olika anledningar,
men visst fan gjorde jag det.
Och det är jag glad för.
Det är så fruktansvärt sorgligt.
Ni anar inte.
Konfirmations gruppen 2008, jag glömmer aldrig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar